Sandra

Lite trött blir man allt.
Varför känns det lite som att jag Aldrig någonsin kan vara ledig utan att en hög större än tippen väntar på mig?
Alltid likadant.. Alltid Alltid.
Har tagit mig fram till nu att beta igenom allt.. O då har ändå goa Sofia varit här och tagit hand om de flesta av bokningarna.. Tacka gud för det annars hade jag knappast varit klar innan Anders kommer ikväll.

Typiskt.

Jaja, kan ju vara ryggen som skriker på mig också.. Vill inte, vill inte. Strider mot mina egna regler ikväll och sitter faktiskt ner ute i receptionen.. Kan ju inte ens böja lite åt sidan utan att det känns som att något ska hoppa ut ur ryggen. Skönt. Jätteskönt.

Nåja. Det går över, as always. Har inga klackar på mig ;) duktig Sandra.

Nej åter jobb, det här har jag inte tid med!