Sandra

Det är bara till att konstatera, åter igen. Mina grabbar på jobb är bäst.
Stämningen är alltid på topp när vi jobbar ihop..Skönt efter en dag som denna!

Kom hem till Eva i morse, huvudvärken på G..Frukost och allmänt babbel, mest från min sida kändes det som. Aj aj vad arg jag var.  Med all rätt enligt mig själv.
När jag väl kom hem efter frukosten kändes det som ett tåg dundrade runt i huvudet på mig. Fick trycka i mig ett halvt ton tabletter då det började flimra i utkanten av ögonen..Säkert tecken på att migränen är på väg.
Underbart.

Så..mörkläggning så gott de går, frisk luft och så mycke tystnad som det går att få i en lägenhet mitt i city. Sömn...Tack och lov blev det inte riktigt illa med illamående och allt det där tjafset. Men just nu är mitt huvud så äckligt ömt, känns som att någon har smällt in det i en vägg ett antal ggr..Aj.. :(
Men men, jag överlever. Det kan vara mycket värre.

Är inte ens arg längre. Jag står fast vi precis allt jag sa, och kommer aldrig att ändra mig. Klarar mig riktigt bra utan idioter. Är mest förvånad över hur jag kunde ta så himla fel? Snacka om platt fall.
Jaja, hellre nu än om ett halvår. Så är de med det.

En karatefylla a´la mig och Eva till helgen? Dvs en sjukt underbar kväll med lagom dricka, mycket dans och massa garv...Det står på mitt schema inför lördag iaf.
"Jag ska fan hångla med Patrik"

Haha!

Möttes i morse av en sjukt snygg kille som slänger slängkyssar och skriker "Heeej älskling" över hela Södergatan. Mitt i ett telefonsamtal, galet förbannad och med huvudvärk hade jag lite svårt att hänga med men insåg snart att..vafan..det är ju Patrik som lyser upp hela den gråa världen med sitt leende...Snyggare kille får man fan leta länge efter..Mums!

Cardan i helgen då? Jorå ;)



Favorit i repris?