Det RÄCKER NU!

Vet ni vad jag hatar? Och faktiskt alltid har hatat om jag nu tänker efter..?
Att bli satt i ett fack. Det är verkligen det absolut värsta jag vet.

Just nu är jag dessutom placerad i två förbannade fack.

Fack 1: Det finns inget förutom en glad och positiv Sandra. (O om hon någon gång skulle vara på dåligt humör är hon bara lite gnällig...)
FAN vad fel ni har!
Yes, jag är oftast en superglad och positiv tjej, varför inte liksom? Livet blir knappast roligare av att sura och gnälla. Men för i helvete. När jag är arg/trött/ledsen har jag oftast en anledning. Det har jag nu också. Vill ni kanske att jag ska rada upp alla skälen till att mitt humör ligger under markyta just nu? Fine.

1. Det var över två veckor sen jag mådde helt hundra. Har jag inte feber så är det galna kramper eller huvudvärk eller bara en helt overklig trötthet.
2. Jobb just nu är inte alls det jag vill att jobb ska vara, eller det jobb faktiskt brukar vara för mig. (se fack 2 längre ner). Folk slutar, nya ska läras upp, folk kommer och går till höger och vänster.
3. Det var evigheter sedan jag var iväg på en semester. Ja, det är kanske få förunnat att komma hemifrån en vecka eller två. Men jag tänker ha med det på min lista i alla fall, like it or not.
4. Folk fattar inte att jag också har rätt att vara trött och sliten. Om jag hade fått en tia för alla kommentarer de senaste två veckorna om att jag är bitter eller what ever så hade jag ägt 100.000 nu. Minst.

Så där fick ni skälen. Får jag lov att kanske inte tipp topp nu?

Fack 2 då?
Enkelt. Att alla jävlar (framförallt jobb) bara räknar kallt med att Sandra ställer upp. Sandra har ändå inget liv, Sandra är ju den enda som kan detta.. sandra fixar, sandra gör.. No more.
Jag har fått nog av att alltid vara den som ställer upp, tar på mig extrapass för att täcka upp.. Hjälper andra för att vara snäll eller liknande. Jag hatar när folk tar mig för given.. och det gör dom här. Precis hela tiden

Kan kanske då också konstatera att detta är en bidragande faktor att allt inte är på topp för tillfället.. som ett femte skäl liksom.

O Snälla.. Kom nu inte med "Men ni har ju precis förlovat er.. o ni har det bra.. o ni ska ju planera brölllop..."
Jag vet allt detta, och är superlycklig över det!! Är inte olycklig människa för fem öre. Men jag är trött, sliten, urless på jobb och på att inte må helt hundra (kroppsligt).

OK?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0