Wake one day

Jag är inte ett dugg mörkrädd, har aldrig varit. MEN brukar inte gilla när man går till tåget 05,30 å helgerna.. ALLTID massa packade idioter som är ute och är skitjobbiga!

Inatt drömde jag dessutom att jag blev kidnappad på vägen ner.. Eller ja, nerslagen och dumpad i sundet. O ni vet när drömmar är sådär sjuuukt verkliga. Rubirkerna i tidningen "Var är Sandra?". Mamma i Efterlyst....
Rubriker som blev mindre och mindre i takt med att ingen hittade mig (VAFAN???) för att sen bli en lite notis om att min kropp var hittad i sundet.. säkert flutit upp och skrämt slag på några badgäster dessutom..
Vid det laget hade Nicco hittat ny flickvän.. som (jag hade fan återuppstått om detta hade hänt) han tog med på begravningen.. MIN begravning!!!!

Näe.. Det där med att bli kidnappad och dumpad i sundet verkar inte vara nåt för mig. Tror jag låter bli.

Säger som Shakespears sister´s gjorde:

You'd better hope and pray
that you'll make it safe
back to your own world
you'd better hope and pray
that you'll wake one day
in your own world

Cause when you sleep at night
They dont hear you cries in your own world
Only time will tell if you can break the spell
Back in your own world


Kommer ni ihåg den förresten?
Annars kommer den här:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0